Gråtmarathon.

Då sitter man här igen i en buss påväg 50 mil ifrån sitt hjärta. Det gör så hiskeligt ont varje gång, speciellt när man inte vet när man får se, känna, röra på honom igen. Men om vi går igenom sånt här nu kan de inte vara så svårt sen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0